Tiden rusar
i väg och nu är det snart dags för bokmässan i Göteborg. För författare är det
årets viktigaste händelse, men i Stall Åstebo är det ingen som bryr sig. Där (här?) är det i stället division 3 i dressyr som
är höstens stora begivenhet och till helgen är det dags för omgång två.

Första omgången
gick alldeles lysande. Ponnylaget måste jag skamset erkänna att jag inte har
superkoll på, jag tror att de kom 4:a i första omgången. Det jag hörde mest om
var hur roligt de hade haft och det är ju faktiskt huvudsaken. Duktiga är de i
alla fall flickorna i laget: Emelie, Linnéa, Nathalie och Sandra. Vad jag har
förstått är Nathalies största problem att hon inte får sadelgjorden runt Fays
mage och därför måste träna barbacka. Jag är rätt säker på att Fay föredrar en
ny gjord framför striktare diet, bara så att du vet Nathalie.

Även
hästlaget gjorde väl ifrån sig och vann första omgången. I laget ingick Sara,
Anna-Karin, Camilla och undertecknad som blev inkallad eftersom Fia &
Knutte hade viktigare saker för sig. Anna-Karin svävande omkring på moln efter
sin runda på 74% i LC och jag svävade också rätt bra efter 68 % och personbästa
i LB. Antar att vi var rätt lika två osannolikt glada heliumballonger.

Men nu är
det alltså snart dags för omgång två och uppladdningen pågår för fullt.

Man kan lätt
tro att uppladdningen främst består av kakätning och inköp av diverse
blingbling, men inget kan vara mer fel. Det är HÅRDträning som gäller. Tora
trimmar oss hänsynslöst och vi försöker så gott vi kan att leva upp till kraven
som ställs. (TACK Tora!!!) Utgifterna för skavsårsplåster börjar bli rätt hög.
(inga fler detaljer på den punkten …)

Nu i helgen
var det tänkt att fem ryttare skulle till Bengtsfors och tävla. Tyvärr blev det
bara tre som kom iväg, Anna, Camilla och Fia och därför har jag bara osäkra
andrahanduppgifter att komma med.

Anna sa
innan att hon hade drömt att jag (otrevlig som jag är) sagt åt henne att det
var lika bra att hon stannade hemma från tävlingen. Tydligen tog Hardy fasta på
det och bestämde sig för att inte närma sig domarkortsidan frivilligt. Ginza
säger att hon har STOR förståelse för det beteendet, det finns många
farligheter som lurar i närheten av dressyrdomare. Fula staket, skimmelätande
monster, farliga hörn – för att bara nämna några. Det gäller att vara på sin
vakt.

Camilla och
Snygg-Diablo gick det tydligen alldeles fantastiskt bra för ända fram till
galoppen då bockningslusten blev för svår. Och för Fia och Knutte gick det alldeles lysande i största allmänhet
så de vann klassen.

Lagets tre
övriga deltagare/reserver var inte på plats i Bengtsfors, men två av dem ska
förhoppningsvis vara med i Grästorp. Vi håller alla tummar och tår för att
skimmelprinsessan Papayas svullnad ska hinna försvinna i tid och att
Anna-Karins taktik att vila sig i form på en playa någonstans ska fungera.
Själv ska jag ägna mig åt att signera böcker, hålla små käcka föredrag och
dricka champagne.

Pia Hagmar